Alexssandras

UUUh nu kommer jag och gnäller igen och låter almänt deprimerad :| men kanske jag är det? kanske har det? det kanske e något fel på min hjärna? jag kanske också borde dränkas i tabbleter som 1/4 av sverige gör? jag vet inte riktigt men det känns som om jag är instängd i ett litet utrymme utan dörrar utan fönster bara gråa väggar. Och väggarna vill bara kväva mig göra mig så liten som möjligt helt förstöra min excistens. Det finns inget annat förutom tystnad i mitt gråa rum det e tyst för tyst. Det enda som hörs är mina släpande steg mina tårar och mitt hjärta. Om det nu är ett hjärta ? det kanske bara är något monster inom mig som slår för att ta sig ut ur ett fängelse precis som jag?. Det känns som om jag alltid kommer vara fast bakom dessa gråa väggar. Jag vill ta mig ut jag vill ta mig ut, vart tog livet vägen? vart tog glädjen vägen?
Jag hoppas jag kan hitta svaret snart. Innan jag gör mig själv galen.



Puss och Kram Alexzandra